Guardian Angel
Finns alltid hos mig , nästan.
Han är som min låssas kompis fast mer på riktigt.
Jag pratar och resonerar med honom om sådant
andra inte vill höra.
Han tycker inte synd om och han behöver inte tröstas.
När det blir otäckt på olika sätt, när jag inte vill/orkar mer
då flyger vi upp i närmsta takhörn.
Runt mig står massor av vita rockar, alla har nåt att säga,
alla påtar med mig.
Där sitter vi och han kommer med knasiga kommentarer, ganska elaka faktiskt.
Ibland när jag sitter där uppe, hör och ser allt
men inte kan göra något annat än se på...
- Ganska absurt faktisk, Då undrar jag ?
Vad skulle hända om jag reste mig upp, vinkade och sa
HEJ DÅ nu vill inte jag leka mera.
- Tur jag har PEGASUS
Kommentarer
Postat av: Mona
Oj, det var många tänkvärda ord! Du har ju en poet i dig. Blir nyfiken på R.
Postat av: Anonym
Fin bild på vovven
Trackback